Barnboksfiguren Ture Sventon är känd för att han är så förtjust i semlor. Skivbolagsdirektören Bert Karlsson likaså.

Adolf Fredrik, som var kung i Sverige från 1751 till 1771, hade också semlan som sin favoritefterrätt. Han blev insatt som kung efter påtryckningar från den ryska tsarinnan Elisabet och regerade under en del av den svenska frihetstiden. Adolf Fredrik hade aldrig någon egentlig politisk makt och det är kanske därför som han är mest omtalad för sitt semmelätande.

Ibland har det till och med sagts att Adolf Fredriks förtjusning i semlor var skälet till hans död. Det är sant att kungen åt semlor under sin sista måltid.

Semlor var dock inte det enda som stod på menyn. Enligt den bulletin som skickades ut efter att kungen hade avlidit stod att hans död berodde på att han inte kunde smälta en middag som även innehöll surkål, rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne.
Om semlorna verkligen förorsakade Adolf Fredriks död bidrog bakverken indirekt också till en omvälvande förändring i Sverige.

Adolfs Fredriks son Gustav III fick nämligen tillträda tronen. 1772 gjorde han genom en ny regeringsform slut på ”frihetstiden”, som ur dagens perspektiv inte alls var någon särskilt fri tid.

Efter att ha tagit över den politiska makten kunde Gustav III avskaffa tortyren, utöka tryckfriheten och göra upp med maktmissbruk inom statsförvaltningen. Han såg också till att det inte utdömdes några dödsstraff.

Att tacka semlan för att Sverige blev moderniserat är dock förmodligen att gå ett steg för långt. Sannolikt dog kungen av det som man i dag kallar för stroke.